Klimakteriet är en fysiologisk process där en kvinna övergår från att vara fertil, med regelbunden ägglossning och menscykel, till att inte längre kunna bli gravid. Detta sker genom att ägglossningen upphör och menstruationen slutar. När en kvinna har varit utan mens i ett år har hon nått menopaus. Klimakteriet och menopaus är alltså inte samma sak; menopaus inträffar den dag en kvinna varit blödningsfri i ett år, medan klimakteriet är den längre perioden som omfattar denna övergång. I Sverige inträffar menopaus i genomsnitt vid 51,5 års ålder.

Klimakteriet varar i genomsnitt mellan 5-10 år, men kan vara både längre och kortare. Under denna period minskar antalet ägg successivt, och fertiliteten upphör. Hormonnivåerna av progesteron, östrogen och testosteron minskar också successivt, vilket börjar redan i 40-årsåldern och varierar mellan olika kvinnor. Progesteron är det första hormonet som minskar, följt av östrogen och testosteron. Symptom under klimakteriet kan bero på brist på ett eller flera av dessa hormoner, och det är därför viktigt att få rätt hjälp baserat på de specifika symptomen och hormonbristen.

Vad händer hormonellt?

Progesteron, ett könshormon som ökar från ägglossning fram till mens, förbereder livmoderslemhinnan för ett eventuellt befruktat ägg. Progesteron påverkar också sinnesstämning, energinivå och sömn. Brist på progesteron kan göra det svårare att sova, och när progesteronnivåerna ökar efter ägglossning kan vissa kvinnor uppleva nedstämdhet, vilket kan bidra till PMS. Progesteron kan ersättas med bioidentiskt progesteron eller gestagen. Bioidentiskt progesteron liknar kroppens eget progesteron och anses mer naturligt och mindre riskfyllt, men det är svårt att få tag i Sverige. Gestagen ökar risken för bröstcancer med 20-30% vid fem års behandling, medan bioidentiskt progesteron inte visar en lika hög risk.

Östrogen är det mest kända könshormonet och minskar mest under klimakteriet till nästan obefintliga nivåer. Östrogenbrist kan orsaka vallningar, svettningar, sömnproblem, hjärtklappning och torra slemhinnor. Vaginal atrofi, en av de vanligaste symptomen, kan leda till smärta vid sex och andra besvär i underlivet. Lokal östrogenbehandling har visat sig effektiv för att lindra dessa symptom och rekommenderas livslångt för att förhindra att problemen återkommer. Minskade östrogennivåer ökar också risken för hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet, typ 2-diabetes och demens. Hormonbehandling inom tio år efter menopaus eller före 60 års ålder kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och benskörhet, men studier om dess effekt på demens är ännu otydliga.

Testosteron, även om det oftast associeras med män, är också viktigt för kvinnor och finns naturligt i högre nivåer än östrogen före klimakteriet. Under klimakteriet minskar testosteronproduktionen med 25-50%, vilket kan leda till minskad sexlust, svårigheter att få orgasm och minskad energi. Testosteronbrist kan också påverka motivation och allmän livsglädje. Trots att inga specifika testosteronpreparat för kvinnor finns i Sverige, pågår tester med testosteronplåster anpassade för kvinnor. Vanliga biverkningar av testosteronbehandling inkluderar ökad behåring, akne, viktökning och huvudvärk, men dessa är ofta reversibla.

Hur påverkas sköldkörteln i klimakteriet?

Sköldkörtelproblem och klimakteriet kan ge liknande symptom som trötthet, ledvärk och nedstämdhet. Hypotyreos (underfunktion) är vanligare under klimakteriet och kan förvärra klimakteriesymptomen. Behandling av sköldkörtelproblem kan därför också minska klimakteriebesvären. Obehandlad hypotyreos kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar och benskörhet. Östrogensänkning kan utlösa autoimmuna sjukdomar, inklusive sköldkörtelproblem, särskilt under hormonella förändringsperioder som pubertet och graviditet. Kost kan påverka sköldkörtelfunktionen, och det är viktigt att få i sig tillräckligt med jod genom berikat salt, mejeriprodukter, ägg och fisk.

Hormonbehandling en fråga om ekonomisk status?

En socioekonomisk aspekt av hormonbehandling visar att vita medel- och överklasskvinnor i högre grad får behandling jämfört med kvinnor från arbetarklassen eller med lägre ekonomisk status. Detta påvisar behovet av ökad kunskap och tillgänglighet av adekvat hjälp för alla kvinnor, oavsett socioekonomisk bakgrund. Målet är att gynekologer ska ha tillräcklig kunskap om klimakteriet och hormonbehandlingar för att kunna hjälpa alla kvinnor effektivt genom denna betydande del av deras hälsa.

Vill du läsa mer om klimakteriet så har jag samlat alla mina artiklar om det här.

Sjukvårdsupplysningen har också samlat en hel del användbar information om klimakteriet, den kan ni läsa här.

Inom kort släpps förhandsbokningen till min nya bok som ger dig alla redskap du behöver för att må så bra som möjligt genom klimakteriet. Håll utkik!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *